Hes?

Hes har jag varit i snart 1½ vecka… Och idag blev det värre än någonsin. Är på jobbet och arbetstränar efter lång sjukskrivning. (Sjukt kul att vara tillbaka men det tar vi en annan gång!) Där jag lyckades tigga till mig en remiss till Öron mottagningen av en narkosläkare. Och väl där tittade en öronläkare en annan läkare och två kandidater först in i min näsa… Och sedan bedövade de lite långt bak i näsan och körde ner ett ”scop” genom näsan – ner i halsen för att titta på mina stämband och övre delen av min lufstrupe. De var tydligen rött, svullet och irriterat på båda ställena. Förklarar varför jag känt det lite tungt att andas… Jaha, därifrån klapprade jag i mina träskor med ett recept på antibiotika och ett sjukintyg i handen och en rad muntliga ordinationer i huvuvdet.

1. Talförbud.

2. Näsdroppar x 3

3. Drick ofta och gärna varmt.

4. Sug gärna på sockerfria tabletter

5. Försök att undvika att hosta.

6. Ja, naturligtvis att ta antibiotikan. Vilket inte visade sig vara så lätt… Jag har ju i vanliga fall fullt shjå med att hålla reda på att ta mina mediciner morgon och kväll. De ska tas i samband med måltid. Antibiotikan skall tas morgon, middag och kväll och EJ i samband med måltid! En timme före eller två timmar efter…  Jesus! Nu är det alltså fem olika tillfällen per dygn att hålla reda på!! Jag hinner knappt med något annat om dagarna än att dricka kaffe och the, äta mat och käka piller! Där emellan roar jag mej med näs sprejen och sugtabletter!

Väl hemma kommer jag på att jag inte kan svara i telefon… Träffade på mamma lite senare och hon var vänlig nog att spela in ett meddelande på min mobiltelefon där hon förklarar läget…
Läs även andra bloggares åsikter om Hes, Talförbud, Ordinationer, Antibiotika,